Är jag så beroende?

Har aldrig riktigt tänkt på hur beroende man är av mobiltelefonen, den är någonting jag absolut inte lämnar hemma när jag ska någonstans. Den här helgen har jag fått känna på hur det är, tappade bort den i fredags och kan säga att jag halvt haft panik av att inte kunna få tag på någon. Inte bara jag hade panik, mamma trodde jag var bortrövad. Hemtelefon kanske hade varit bra att ha iallafall när man är så klantig som jag är.
Hur klarade man sig förut när mobiltelefonerna inte fanns?
Självklart hade man hemtelefon, men hur gjorde man när man skulle möta upp någon?
Sa en tid man skulle träffas vid ett speciellt ställe....
orkar inte ens tänka på hur man lever utan den, vill bara ha tillbaka den!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0